Boll!

I går invigde jag min nya, stora träningsboll. Den är stor som fan och jag funderar på om jag pumpat upp den för hårt eftersom jag liksom studsade av och flög rätt in i bordet hela tiden. Jag har grymma, blåa bulor på smalbenen nu.

Träningsdvd'n man fick med bjöd på riktigt bra övningar (bara man kan hålla sig kvar på bollen) och det var roligt och kändes ordentligt i rygg och mage (och smalben, fast det var nog inte meningen. Hon på videon hade liksom inga problem med att hon flög av och rätt in i möbler hela tiden, nu fanns det i och för sig inga möbler med i videon, men nu känner jag att jag börjar komma bort från ämnet lite så jag slutar nu...)

Bollen kommer från Gymgrossisten.


Raggmunk

Det låter ju gott, raggmunk. Men ack så man bedrar sig, det finns inte ett spår av vare sig något gott eller munk i skiten...

Ingredienser

800 g potatis
1 ägg
1 1/2 dl vetemjöl
3 dl mjölk
2 tsk salt
50 g smör


Bild och recept från recept.nu


Alla äter vi ju frukost på vårt eget sätt...



Man måste ju tillåta dem att tänka lite utanför boxen... liksom...


Vem vågar säga emot honom?

He he... he... he he.. he he he...

Fredagsmys

Alla tre samlade i soffan med varsin hemmagjord milkshake och popcorn, det är grejer det.


Jag kan inte låta bli att heja på tjuren.

Är det här en "modig" pojke? Har han en "bra" pappa?

Jag förstår inte varför dessa människor envisas med att plåga tjurar för nöjes skull, och jag förstår ännu mindre varför de drar in sina små pojkar i tokigheterna.

Vad är det för en förälder som låter sin lilla son gå in och brottas med en tjur, och efter att han har blivit nerstångad så släpper han in honom till tjuren en gång till?

Men det är väl "normalt" för dem. Kanske ungefär som när vi svennar lär våra barn att cykla utan stödhjul?

Jag vet inte... Vet du?

Och varför är det här tillåtet inom EU?


Det är ju så enkelt.

Det är ju faktiskt ganska bra att ha en blogg ändå. Man behöver ju t.ex. nästan aldrig prata med någon längre. Titta på bloggen, säger man bara om de undrar något.

 Supersmidigt!

Nu undrar jag bara vad jag ska göra med all insparad konversationstid...


Nått sånt här kanske...

Skum natt!

Kl: 22 i går blev jag rastlös. Det fanns inget bra på tv, ingen film lockade tillräckligt, jag kunde inte koncentrera mig på något skolarbete. Så jag gick ut med hundarna en sväng, kom hem ställde alarmet på mobilen och skulle gå och lägga mig tänkte jag (hade trots allt planerat att träna kl: 07.00 idag).

Men jag kände mig inte trött heller så jag började leta efter en bok att läsa, men alla bra hade jag nyss läst och ingen annan verkade tillräckligt intressant.

Rastlöst gick jag fram och tillbaka i lägenheten en stund och funderade på vad jag skulle ta mig till.

Men så tänkte jag att jag lägger mig ner och vilar i alla fall. Jag lägger mig i sängen en stund och kan jag inte sova så får jag hitta på nåt annat, men jag kan ju åtminstone försöka, tänkte jag.

Jag tror inte ens att jag hann lägga ner huvudet på kudden, alltså. Jag föll i däckad-häst-koma (inte för att jag vet hur en däckad häst ser ut, eller ens vad jag fick det ifrån, men ni fattar poängen). Jag slocknade innan jag ens hunnit rätta till täcket.

Jag vaknade pigg och oförskämt utvilad innan väckarklockan rungit. Det här blir ju superbra, tänkte jag, då hinner jag äta frukost och träna i lugn och ro. Så jag gick på toa, skulle klä på mig, slängde ett öga på klockan och ser att den är 01.15 på natten!

Va faan... muttrade jag och gick och la mig igen.

Nästa gång jag vaknade überpigg vägrade jag gå upp eftersom klockan inte ringt än och det säkert fortfarande var mitt i natten, så jag tvingade mig att somna om.

Och nästa gång jag vaknade überpigg vägrade jag gå upp eftersom klockan inte ringt än och det säkert fortfarande var mitt i natten, så jag tvingade mig att somna om.

Och så höll jag på så kanske femton gånger innan storhunden väckte mig och jag gick upp för att se hur mycket klockan var och när fan man får gå upp egentligen. Och då var klockan redan över åtta, så hela dagen sket sig ju!

Ååååhhhhh!!!!

Nu ska jag ut med bestarna i snöovädret.

Här har jag nyss kommit in från ett snöoväder.

Tjillevipp!


Jag har bestämt mig. (Igen.)

Delmål 1:

Att komma i dessa kläder. De kommer hänga framme och påminna mig om varför jag gör det här ända tills jag kan ha dem på mig.

Så vad är realistiskt då, hur lång tid tar det att gå ner en storlek?

Vi får se hur länge det håller i sig den här gången...

Jag ska iväg och träna. När jag tittar ut genom fönstret så ser det ut som myrornas krig på tv, fast utan svarta myror, snöstorm alltså (inte som förra veckan när jag tittade ut och såg en gubbe stå utanför mitt fönster, jag bor på tredje våningen, jag blev smått chockad innan jag såg liftanordningen han stog på och att han bara skulle ta bort lite istappar från hustaket). Men har jag sagt att jag ska så ska jag. Det är bara att klä på sig och vandra iväg till träningen.

Min frukost idag.

För er som undrar...

Det gick bra för lilla valphunden, kattleksaken han hade stoppat i sig opererades ut.

Den hade en helt annan färg och lite större form innan den besökte magsäcken.

Lilla valphunden har nu ett jättetufft ärr över större delen av magen, han är mycket stolt och visar gärna upp det för folk.

Familjen har även utökats av ännu en best. Lilla Balder bodde hos mig från att han var valp tills för två år sedan, då han på grund av olika omständigheter fick flytta till en annan famillj. Denna familj har nu splittrats och flyttat till olika delar av världen (!), och jag fick förfrågan (två dagar innnan de flyttade) om jag kunde ta hand om honom för annars visste de inte vad de skulle göra med honom. Ingen blev gladare än jag, då jag saknat honom varje dag i två år.


Ja, det stämmer.

Jag har tagit en bloggpaus. Har inte haft något vettigt att komma med på evigheter i alla fall.

Strömsholm.


Lilla valpen är inlagd, operation väntar. Tur att man sover på en madrass full med pengar...

Trött.

Orkar inte blogga... Är för upptagen med att rädda världen.

Lilla valpen.



Valpen kräktes upp kattens boll i morse. Jag kräktes upp min frukost när jag skulle torka upp det. Fräsht!

Undrar hur fan kattens boll kom ner i valpens mage?

Undrar om det finns fler leksaksbollar där inne i magen?

Och folk tror att jag överdriver när jag säger att jag är känslig för spyor och skit... hmpf! Jag ska skaffa mig en personlig äckel-görare. En som gör allt äckligt som måste göras, åt mig.

RSS 2.0